Pixel-id: 369732716911883

Den svenska lantbrukskooperationen!

Företrädare för sveriges lantbrukskooperation har under många decennier  marknadsfört  svenska livsmedel som överlägsna de importerade bl.a. på grund av bättre djuromsorg och ringa användning av antibiotika. Man uppmanar konsumenterna att "KÖP SVENSKT" men - hur agerar man mot små svenska familjeföretag som tillverkar insatsvaror till sveriges mjölkproducenter??

Marknaden domineras helt av multinationella världsföretag som Unilever, Henkel, deLaval (tidigare Alfa Laval) med flera. De tjänstemän som är anställda av bönderna, för att göra böndernas företag lönsamma , kan av oss uppfattas som om dom även vore betalda av storföretagen. Alltså dubbla lojaliteter. Detta är en uppfattning vi fått av alla de 40 åren vi verkat inom svenskt lantbruk!


Vi kommer här, att efterhand, publicera fall som vi uppfattar som direkta beställningsverk från våra konkurrenter, utförda av böndernas tjänstemän. Döm själva! 


Året var 1974 då vi köpte företaget WEBA. Vi hade redan från början klart för oss att vi skulle satsa på maskindiskmedel i pulverform. Intresset började med det diskmedel vi själva använde i vår egen diskmaskin. Vi insåg att här skulle vi kunna tillföra marknaden en riktigt bra produkt. En bekant till oss var mjölkproducent så han fick ställa upp och bli vår försöksgård.
Vi har själva utvecklat vårt diskmedel och tillverkar det i vår egen fabrik!

Men, det tog faktiskt flera år innan vi var mogna för att lansera diskmedlet till mjölkproducenter. Det skedde i början av 1979 med en annons i tidningen Lantbruksnytt.
Vi fick direkt flera beställningar av mjölkproducenter från hela Sverige.
Den första Lantmännenbutik som tog in WEBA i sitt sortiment var Vallberga Lantmän. Vad vi då inte visste var att Alfa Laval ansåg sig ha ensamrätt på sortimentet hos Lantmännen. Men - föreståndaren, Rolf Larsson en äkta hedersman,  lyssnade mer på medlemmarna och sålde de produkter som medlemmarna ville ha. Detta resulterade i en hel del sura miner från Alfa Lavals representanter och då inte minst från deras servicemän. Tyvärr nöjde man inte sig med sura miner - något som vi återkommer till längre fram!

Vårt intåg på marknaden uppmärksammades också av SMR (Svenska Mejeriernas Riksförening) som tog kontakt och undrade om diskmedlet var "testat".
Det var det inte.
Året efter kom en beställning från SMR på 25 Kg WEBA Mejeridisk att skickas till lantbruksuniversitetet Alnarp för test.



Disktestet genomfördes på Alnarps lantbruksuniversitet under ledning av professor Irene von Bockelmann.
Resultatet finns på bilden.

Högsta poäng på rengöring o något lägre på dispergering o emulgering blev resultatet. 

Det var naturligtvis tacksamt att få testet betalt (kostnad 12 000kr) och dessutom betalt för diskmedlet.

Med resultatet i hand var det lätt att optimera diskmedlet till att ge högsta poäng under alla följande år.

Vi började så smått och genom idogt arbete att marknadsföra vårt diskmedel mot landets mejerier. Detta var ett idealiskt sätt att nå ut till mjölkproducenterna. Tankbilen, som hämtar mjölken, tar samtidigt med sig diskmedlet ut till bondens mjölkrum.

Första mejeriföreningen som tog in vårt diskmedel i sitt sortiment var Kärnbutikerna (NNP) i Ljusdal år 1981. Året efter kom det in på Ångermanlands mejeriförening  och 1983 på södra Hälsinglands mejeriförening. Diskmedlet mottogs mycket positivt av mjölkproducenterna viket resulterade i en kraftigt ökad försäljning.


 

Gefleortens mejeriförening

I mars 1984 ringer Ola Eriksson, förnödenhetsansvarig för sortimentet på Gefleortens mejeriförening,  upp oss och vill börja sälja vårt diskmedel till mejeriets mjölkproducenter. Vi reagerade på att han själv tar kontakt och även på den relativt stora mängd han beställer (2680kg). Tre veckor senare görs en ny beställning, denna gång på 3280kg. Ytterligare tre veckor senare kommer en ny beställning på samma mängd, 3280kg. Sedan går det en hel månad innan nästa beställning kommer, denna gång på 5680kg. Nu dröjer det två månader innan vi får en ny beställning på 3280kg. Tre veckor senare kommer den största ordern från Gefleortens mejeriförening, 9440kg.
Inom loppet av fem månader levererades 27640 kg WEBA MEJERIDISK  till mejeriförenings ca 500 medlemmar?!

I mitten på september 1984, sex månader efter den första beställningen, ringer Per Lundgren direktör för mejeriet och berättar att man fått stora kvalitétsproblem med leverantörsmjölken. Han påstod att dessa uppstått i samband med introduktionen av vårt diskmedel. Försäljningen stoppades för att slippa fler problem!

Den 2 oktober besökte vi mejeriet för att försöka reda ut de problem som man påstod sig ha. Vi möttes av tre allvarsamma herrar,  Per Lundgren, Ove Alm o Ola Eriksson. Dessa tre uttryckte samstämmigt vilka stora problem som vårt diskmedel ställt till med för kvalitén på leverantörsmjölken. Vi bad om underlag för deras påståenden och  namn på några mjölkproducenter som drabbats. Vi ville naturligtvis själva undersöka saken hos de berörda mjölkproducenterna.
Ingenting, absolut ingenting kunde lämnas ut som styrkte deras anklagelser utan allting var belagt med sekretess - som man sa!?
Vi enades om att ta tillbaka det lager som fanns på mejeriet och skicka en ny, begränsad,  sändning med "modifierat" diskmedel i hopp om att åter få leverera till mejeriet. Istället begärde man en kreditering av det returnerade diskmedelet för att följas upp av kravet på inlösen av kreditnotan. Beloppet, 112136kr,  återbetalades 30 nov-84. Detta var väldigt väldigt mycket pengar för ett litet familjeföretag.
Vi funderade på varför inga skadeståndsanspråk gjordes om detta nu varit sant?

Vad vi inte visste då var att det skulle bli värre - MYCKET VÄRRE!

Tjänstemän från SMR (Svenska Mejeriernas Riksförening) agerar bakom kulisserna, mot WEBA! 

Ångermanlands mejeriförening

Efter flera års problemfri försäljning, till mejeriets positiva och nöjda mjölkproducenter, får vi under sensommaren 1985  besked om att  man infört ett försäljningsstopp. Detta som en direkt följd av Elisabet Sven-Nilssons agerande.  Anledningen skulle vara att diskmedlet vållar stora hygienproblem hos mejeriets mjölkproducenter. Det var vår kontakt Christer Wågberg, en äkta hedersman, som ringer och berättar detta. Bakom beslutet stod en mjölkinstruktör vid namn Jönsson.
Vi krävde att få ett möte med denne Jönsson där han själv fick bestämma dag o tid. Mötet ägde rum några veckor senare på mejeriet i Örnsköldsvik. Jönsson ombads att förklara hur problemen yttrade sig och lämna namn till några mjölkproducenter som påstods ha drabbats. Han blev fullständigt mållös medan färgen steg i hans ansikte. Vi förklarade då för honom att om han inte kunde lämna ut några namn så betraktade vi honom som en lögnare. Ingenting hjälpte, han förblev tyst. Vi föreslog att vi tillsammans skulle åka ut och äta lunch. Tyvärr hade Jönsson drabbats av illamående o kunde inte följa med!

Efter detta gjordes en genomgång hos samtliga av mejeriets mjölkproducenter som använde WEBAs diskmedel, för att leta fel.
Inte på något ställe kunde några fel uppdagas så försäljningen släpptes fri igen. WEBA återtog därefter sin 50% marknadsandel av de 4 sorters diskmedel som såldes på mejeriet.

NNP Nedre Norrlands Producentförening

Även inom NNP, Norrlands största mejeriförening,  har man sålt vårt diskmedel under många år. Det rör sig om åtskilliga ton som levererats till föreningens mejerier i Ljusdal, Sundsvall o Östersund allt sedan 1981. Det fanns inga missnöjen som kommit till vår kännedom, då plötsligt en av våra kunder från Bräcke ringer upp en lördag i februari 1986 och berättar att medlemschefen Bertil Mattsson gått ut i medlemsbladet  till samtliga medlemmar (2080st) och sågar av WEBA under skosulorna. Diskmedlet var, enligt skrivningen, inte värt ett ruttet lingon! Vår kund skickade oss ett exemplar vilket visas nedan.

Vi funderade naturligtvis över vem som låg bakom detta - tredje mejeriföreningen på rad!
För vår del lutade det åt Alfa Laval, inte minst för att Bertil Mattsson skriver: "en beläggning som är nära nog omöjlig att avlägsna utan byte till annat diskmedel". Annat diskmedel i detta fall var underförstått  Alfa Lavals som såldes på NNP. Vi fick dessutom signaler från våra kunder, både i Svealand och Götaland, om att servicemännen från Alfa Laval använde Bertil Mattssons utskick  som avskräckande exempel mot våra kunder.

Bertil Mattson konfronteras

Vi ringer upp Bertil Mattsson och kräver att få ta del av namnen på de missnöjda mjölkproducenterna som han påstod fanns.
Han svarade då att detta var konfidentiellt  och inte skulle lämnas ut. Vi förklarade för honom att eftersom vi lämnar garanti på diskmedlet behöver vi komma i kontakt med de berörda. Bertil Mattsson lovade då att han skulle skicka över namnen.  Det lovade han dessutom att göra varje gång vi ringde!  Eftersom inga namn kom skrev vi ett brev till honom och förklarade att om inte han skickade namnen skulle vi gå ut och annonsera efter dessa. Då kom namnen - 6 stycken.

6 missnöjda mjölkproducenter, av 2080, var enligt Bertil Mattsson "åtskilliga"?!
Vi tog kontakt med fem av dessa på telefon. Det visade sig att samtliga var fullmäktigeledamöter i NNP. En enda sa att han var missnöjd - de andra visste inte om att de fanns med på de "missnöjdas lista".

Ett brev med de "missnöjdas" svar postas till Bertil Mattsson. Eftersom han inte besvarade brevet ringde vi upp honom. Han skriker i telefon att han är förbannad. Vi förklarar för honom att det är inte är han som skall vara förbannad utan vi vill prata med honom. Vi föreslår ett möte i Östersund i slutet av veckan men då var han tyvärr upptagen. Dagen efter var han dock ledig o vi avtalade ett möte på hans kontor den 11 juni 1986 kl 13. Vi sätter oss i bilen o kör de 95 milen till Östersund. 

Klockan 13, på avtalad tid, stiger vi in på Bertil Mattssons kontor i Östersund.
HAN VAR INTE DÄR!!

Illa- det var riktigt illa!


Tjänstemän, anställda i lantbrukets föreningsföretag, mejerier och Lantmännenföreningar, ägnade mycket energi åt att göra livet surt för WEBA. Det diskmedel som dominerade marknaden, till mjölkproducenter, tillverkades av Unilever under två olika namn. Det ena SU51 såldes genom mejerierna medan Alfa Lavals produkt hette Alfa 1+ och såldes genom Lantmännen samt Alfa Lavals egen servicepersonal. Marknaden var mycket begränsad då Arla vägrade att saluföra vårt diskmedel medan Alfa Laval hade konkurrensbegränsande avtal med Lantmännen.  Att tjänstemännen dessutom ägnade sig åt kampanjer som ovan beskrivs, då var goda råd dyra! 

Vi hade som sagt sålt vårt diskmedel genom NNP sedan 1981 och under våran 1986 delat ut 2 kgs provhinkar till samtliga 2080 mjölkproducenter inom NNP. När Bertil Mattsson skriver att "åtskilliga mjölkproducenter" så var det i själva verket endast 6 st som påstods vara missnöjda med diskmedlet.

Det blir 0,3% missnöjda eller omvänt så var 99,7% nöjda!

Vi gjorde en annons med detta budskap - se bilden.

Vi satte in annonsen i tidningarna Land och Husdjur. 

Klockan åtta, samma dag som tidningen Land kom ut, ringde en man med myndig stämma o presenterade sig med namn (vilket vi glömt). Han sa sig vara regionchef för Alfa Laval i Sundsvall och ville veta vilken mejeriförening som åsyftades i annonsen.
Han ville också veta om detta (budskapet i annonsen) var en vetenskaplig undersökning.

Det var det inte. Siffrorna hade vi fått från ytterst trovärdigt håll, nämligen från medlemschefen för NNP Bertil Mattsson!

Då åkte luren på!!!

Vi kommer fortsättningsvis att publicera vårt material efter hand som det kommer fram hos oss. Orsaken är att originalhandlingarna är känsliga och att de av den anledningen förvaras på olika adresser. 

KÖP SVENSKT!
Alla har väl hört hur man marknadsfört och marknadsför det svenska lantbrukets produkter.









Vi gjorde en annons om just detta. Annonsen gav en otrolig reaktion men inte hos mjölkproducenterna utan från SMR (Svenska Mejeriernas Riksförening)

Nedan visar vi det brev som Elo Bertelsen, ordförande i SMR:s hygienkommitte', skrev i anledning av vår annons.

Vi hotades av uteslutning från diskmedelskontrollen om vi fortsätter att informera SMR:s ägare (mjölkproducenterna)  med fakta!

Här finns också vårt svar till Elo Bertelsen.

I ett telefonsamtal med Elo Bertelsen, några månader senare då känslorna lagt sig en del, förklarade Elo Bertelsen att dom (Alfa Laval och medlemschefen för Arla) formligen ringt ner honom och krävt honom på att åtgärder skulle vidtas!?

Året var 2007 då vår hemsida blev nersläckt efter det att vi publicerat nedanstående prisjämförelser......!
Vem som låg bakom tilltaget vet vi naturligtvis inte men, det kan ha varit DeLaval. Men det är bara en gissning!